Spann- eller sportkörning är en tävlingsgren som lyder under Finlands Ryttarförbund och som hämtades till Finland av Savijärvi Gårds ägare Rolf Simonsén år 1986. I spannkörning tävlar man med häst eller ponny i par och enbet. På internationell nivå tävlar man också i fyrspann. För spannkörning behövs förutom häst även seldon, vagn, kusk samt groom (medhjälpare). Tävlingen består av tre delprov (dressyr, maraton och precision). I varje delprov erhåller ekipagen straffpoäng. Det slutliga resultatet fås genom att räkna samman straffpoängen från de tre delproven. Ju färre straffpoäng desto bättre resultat. Vid tävlingen fäster man speciellt uppmärksamhet vid hästarnas välmående, och veterinärerna övervakar att hästarna är i tävlingsmässigt skick under hela tävlingen.

Dressyrprovets avsikt är att mäta hästens kapacitet, utbildningsnivå och lydnad samt kuskens körförmåga. I dressyren körs ett förutbestämt program. Domarnas bedömning grundar sig på poäng som bl.a. utgår från hästens rörelser, lydnad, smidighet, noggrannheten i rörelserna och kuskens körförmåga. I programmet ingår halter, ryggningar och övergångar från en gångart till en annan. Prestationen består av raka och böjda spår som utförs i skritt, trav och ökad trav. I svåra och medelsvåra klasser kan programmet även innehålla samlad trav, enhandsfattning och galopp. Ekipagets traditionella utrustning och klädsel bidrar till dressyrprovets elegans.

Maratonbanan indelas i två sträckor och dess totala längd är beroende på klassens svårighetsgrad 10–17 km. Den sista sträckan innehåller 4–8 hinderområden i terrängen. Det fartfyllda och imponerande delprovet maraton kräver uthållighet och styrka av ekipaget samt teknisk skicklighet och mod på terränghindren. Bedömningen grundar sig på idealtider, snabbhet och en felfri prestation på hinderområdena. Groomen har en viktig roll under maratontävlingen. Groomen hindrar vagnen från att stjälpa genom att hålla den i balans i de snäva och fartfyllda kurvorna. Groomen hjälper också till med att hålla ordning på tidtagning och vägar.

Avsikten med det avslutande precisionsprovet är att mäta ekipagets psykiska och fysiska återhämtning efter den fartfyllda maratontävlingen. Banan körs på tid och ekipaget ska undvika felpoäng. Banan består av 14–20 portar av koner. Portarna är 20–40 cm bredare än ekipagets vagn beroende på klassens svårighetsgrad. Ovanpå konerna finns bollar och om någon boll ramlar, bestraffas ekipaget med felpoäng. På banan kan också finnas låga broar eller gränder konstruerade av bommar. Om maximitiden överskrids, bestraffas ekipaget också med felpoäng.